Republic / Artiklar /

Artikeln uppdaterad 2021-04-14.
Skriven av Christofer Sandin.

Vad är tillgänglighets­direktivet?

Sedan 23 september 2020 gäller reglerna i tillgänglighetsdirektivet för alla offentliga webbplatser i Sverige. Direktivet baseras på EU:s tillgänglighetsdirektiv och syftar till att ge alla människor samma möjligheter att ta till sig digital information. I Sverige är det lagen om tillgänglighet till digital offentlig service som är den lag som reglerar svenska offentliga webbplatser och appar sedan 1 januari 2019.

Även om vi på Republic inte har fokus på stora offentliga webbplatser vanligtvis, så är det givetvis bra att känna till vilket regelverk som finns. Framförallt eftersom regelverket strävar efter att göra webben bättre. En mer inkluderande webb är även en bättre webb, oavsett om det gäller offentliga webbplatser eller ej.

Lagen om till­gäng­lighet till dig­i­tal offentlig ser­vice reglerar följande två saker för offentliga webbplatser:

  • Webbplatsen måste leva upp till de krav på tillgänglighet som finns.
  • De som står bakom webbplatsen måste skriva och publicera en tillgänglighetsredogörelse.

Varför behövs det en ny lag?

I takt med att allt mer kritisk information blir digital är det ännu viktigare än tidigare att informationen görs tillgänglig för alla.

”DIGGi loo DIGGi ley…”?!

Myndigheten för digital förvaltning – som utav någon anledning förkortas DIGG – ansvarar för att lagen om tillgänglighet till digital offentlig service i Sverige får genomslag. DIGG har tagit fram en sammanfattning med mer information om lagen på sin webbplats.

När gäller de nya kraven?

Redan 2016 publicerades Webbdirektivet i EU:s tidning och i Sverige började lagen om tillgänglighet till digital offentlig service gälla den 1 januari 2019.

Lagen gäller alla offentliga webbplatser och appar, oavsett när dessa tillverkats och publicerats

För nya webbplatser började kraven gälla 23 september 2019 medan befintliga webbplatser och mobila applikationer fick ytterligare tid på sig, närmare bestämt 23 september 2020 för befintliga webbplatser samt 23 juni 2021 för mobila applikationer.

Inom kort kommer lagen alltså att gälla alla offentliga webbplatser och appar, oavsett när dessa tillverkats och publicerats.

Hur realiserar man allt i praktiken?

Tillgänglighetsdirektivet realiseras genom en särskild europeisk standard. Den har namnet EN 301 549 V2.1.2 men grundas på Web Content Accessibility Guidelines (WCAG) från World Wide Web Consortium (W3C) som är den organisation som har till syfte att ta fram standards för webben.

Validera kod och innehåll mot WCAG 2.1 nivå AA

I praktiken kan man säga att EU-standarden i stort bygger på den internationella standarden för webbtillgänglighet, WCAG 2.1 nivå AA. Den kan för övrigt även laddas hem som en PDF på ca 150 sidor, om så önskas…

På Republic har vi under många år arbetat med att bygga tillgängliga webbplatser och vi brukar validera dessa mot WCAG 2.1 oavsett om det explicit ingår i uppdraget eller ej. I våra offerter så ingår att vi gör en validering på A-nivå, men vi kan även hjälpa till att skärpa kraven till AA om så önskas. Däremot är det ett samarbete mellan tekniken och redaktörerna som gäller för ett lyckat resultat, då många aspekter handlar om att även författa material och innehåll på ett bra sätt. Framförallt om man vill sikta mot AAA, som är det högsta nivån inom WCAG 2.1, där det är mycket fokus på innehållet.

Konkreta råd och guider finns på Vägledning för webbutveckling. Enligt informationen där så förväntas även WCAG 2.2 bli den nya officiella riktlinjen under 2021 och då kommer även EN 301 549 att uppdateras efteråt. Men när detta skrivs är det alltså version 2.1.2 som gäller.

Ta fram och publicera en tillgänglighetsredogörelse

Förutom att webbplatsen, eller den mobila applikationen, skall leva upp till de standards som diskuteras ovan så skall offentliga aktörer även tillhandahålla en så kallad tillgänglighetsredogörelse. Det är en text som beskriver hur man gått till väga för att leva upp till tillgänglighetskriterierna ovan.

  • Ett exempel på en tillgänglighetsredogörelse är den som finns på goteborg.se.

Vem omfattas av lagen?

Lagen gäller för offentliga aktörer, vilka definieras såhär av DIGG:

Lagen är tillämplig på offentliga aktörer, vilket innebär att dessa aktörer ansvarar för att deras digitala service lever upp till lagens krav. Med offentlig aktör avses statliga och kommunala myndigheter, beslutande församlingar i kommuner och regioner, offentligt styrda organ samt sammanslutningar av dessa aktörer.

Begreppet offentlig aktör innefattar även privata aktörer som med offentlig finansiering bedriver yrkesmässig verksamhet inom förskola, skola, hälso- och sjukvård samt omsorg. Även enskilda utbildningsanordnare med tillstånd att utfärda examina, och som till största delen har statsbidrag som finansiering av högskoleutbildning på grundnivå eller avancerad nivå eller för utbildning på forskarnivå, omfattas av begreppet offentlig aktör och av lagen.

Exempel på viktiga egenskaper för digital tillgänglighet

DIGG ger ett par exempel på vad viktiga egenskaper för digital tillgänglighet:

  • Det ska gå att förstora innehållet utan att det påverkar funktionen.
  • Det ska gå att navigera och använda alla funktioner via tangentbord eller röststyrning.
  • Det ska gå att lyssna till innehållet via ett uppläsande hjälpmedel.
  • Texten ska vara lätt att läsa och förstå.

Det finns många saker som inte är speciellt svårt att göra riktigt bra, bara man gör rätt från början…

Förutom detta finns det ett par andra saker som är relativt enkla att implementera, men som gör mycket för tillgängligheten:

  • Se till så att meta-data så som språk, teckenkodning och annat är rätt så att assisterande teknik (så som skärmläsare) får så bra förutsättningar som möjligt för att tolka informationen rätt..
  • Bilder skall ha en relevant alternativ beskrivning för att de personer som inte kan se bilden skall kunna tillgodogöra sig informationen.
  • För att få bra läsbarhet krävs en god kontrast mellan text och bakgrund.
  • Formulär skall vara enkla att förstå och ge informativa och tydliga felmeddelanden om något är fel ifyllt

Referenser

Relaterade artiklar